Nu får jag börja sy klänningar. I fredags föddes vår Beije, som visade sig vara en lillasyster. Känner hur det här öppnar för nya materialval, alla härliga retrobomullstyger som jag inte tidigare vetat hur jag ska använda väntar på mig nu. Men så mycket rosa som Beije hade på sig på bb kommer hon nog inte att ha så länge jag bestämmer…
Gröna muddbyxor augusti 12, 2008
De här byxorna är sydda till Beije enligt samma mönster som de i brun stretchfrotté. Tyget är ganska tunn manchester med smala ränder, rester från en jacka jag sydde till sonen förra hösten. Eftersom det är ett par manchesterbyxor ville jag gärna göra dem lite finare med någon detalj, därför fick de två små bakfickor som inte kommer att fylla någon funktion överhuvudtaget. Nåja, de ska väl inte vara obekväma heller.
Den ena fickan pryddes med en namnlapp. Vid det här laget har jag blivit rätt så förtjust i mina nanmlappar, roligt att kunna variera färg efter vad som passar (och vad man råkar ha hemma). Som vanligt kom jag dock inte ihåg namnlappen före plagget var så gott som klart, så den är sydd fast rakt igenom både ficka och byxa. Inte plats för någon plånbok här…
Den andra fickan försökte jag få till ett litet broderi på, ett hjärta var det bästa min fantasi kunde uppbåda. Idén med ett broderi har jag fått när jag tittat på avigsidan på mina applikationer och tänkt att de ju faktiskt ser rätt så intressanta ut från den sidan också. Så jag klippte ut hjärta i papper och sydde fast det med tät sicksack från baksidan och knaprade sedan bort papret. Sydde på med sicksack ett varv till. Eftersom jag inte blev helt nöjd med resultatet blev det bara hjärta på en ficka, fastän jag ursprungligen tänkt mig broderi på båda. Hur gör andra sånt här??
Två på en kväll augusti 12, 2008
I Ottopippis blogg kommenterade jag ett inlägg som handlade om att avsluta påbörjade projekt. Jag skrev att jag gärna antar hennes utmaning att inte påbörja nåt nytt utan istället färdigställa sånt som är på hälft. Knappt hinner jag skriva det innan jag har tre nya projekt påbörjade… Men ett av dem har gått från idé till färdigsytt på en halv dag! Och så fort man påbörjat ett projekt kan man ju räkna det till de halvfärdiga, och se det som att man gör klart nåt av dem istället för att skämmas över att man igen satt saxen i ett tyg… Huvudsaken är ju att man trivs med det man gör.
Det jag åstadkommit idag är två påslakan, inget att briljera med, men ganska trevligt ändå. Vaggan ska bäddas med en filt som saknade påslakan ända tills ikväll. Jag spanade efter lämpliga tyger på loppis utan att hitta nåt, men kom på att jag själv har ett gammalt påslakan att sätta saxen i. Så av ett i vuxenstorlek blev det nu två i babystorlek. Det gamla hade mönster längs med. vilket jag utnyttjade på tvären, den vita kanten som nu är upptill var alltså förr på långsidan. Och som jag skrivit förr, vad är väl mjukt och skönt som gammalt vältvättat lakan?
Nu får Beije två likadana påslakan, lite fantasilöst men helt funktionellt. Av de rester som lämnade kan jag tänka mig en klänning, tunika eller blus till liten tjej, då får man utnyttja mönstret så att det vita kommer i nedre kanten. När, och om det blir till eget eller någon annans barn, återstår att se.
Fyndad frotté augusti 11, 2008
I våras fyndade jag denna bruna retrofrotté på loppis, tyckte genast den skulle lämpa sig som byxor till någon liten. Ett par shorts till sonen och ett par muddbyxor till Beije blev det. Knepigt tyg att sy i, extremt sladdrigt och elastiskt, så man visste inte riktigt var man hade det. Men mjukt att ha på sig lär det nog vara.
Muddbyxorna är sydda enligt förvanskat Ottobremönster, får se sen om de passar eller inte. Har ännu inte haft någon testkanin för detta mönster. Jag tycker dessutom att det alltid är svårt att få midjemudden lagom stor, den brukar bli för stor, så numera syr jag alltid knapphål frampå och lägger i knytband. Benmudden envisades jag med att sy ihop innan jag sydde fast den, istället för att sy ihop den samtidigt som inre bensömmen och alltså först sy fast den i byxbenet. Pilligt på så små plagg måste jag säga, men slutresultatet är bra. Just på grund av att det är så pilligt syr jag fast mudden med elastisk söm på vanliga symaskinen istället för på overlocken som annars är den som gäller för muddar.
Till shortsen har jag ett eget mönster, ritade av ett par enkla trikåshorts. Det här var första paret jag sydde och de passar riktigt bra. Upptill blev det resårkanal, även här knapphål för knytband, men eftersom det gummiband jag trädde i kanalen passade sonens midja så bra har jag inte kompletterat med knytband. Nertill kantade jag med brun muddväv (eller resår, pga alla svenska sybloggar jag läser kommer uttrycken om varandra). Hade tänkt mig att det skulle hålla ihop benvidden lite, men frottén och jag hann aldrig bli riktigt bra bekanta och eftersom den var så slattrig blev benen nästan lite utsvängda istället. Fungerar bra det med. Nu är enda problemet att shortsvädret tog slut när de här blev klara…
Beijes egen filt augusti 7, 2008
Det är alltid roligt när ens projekt blir klara, och saker som går snabbt och blir bra har sin charm. Men bäst är det väl ändå när till synes evighetsprojekt får ett slut och man dessutom blir nöjd? Babyfilten som jag hållit på med sedan vårvintern (eller är det ännu längre sedan jag började på den?) är klar, tralalala.
Filten består av 36 stickade rutor i ullgarn, sju olika färger. De är stickade i slätstickning och ihopsydda så att “trådriktningen” på varannan är uppåt och varannan åt sidan. Tänkte det skulle töja mindre på det viset. Ifall man planerar ordentligt skulle man kunna sticka hela filten i ett stycke och därmed komma undan att sy ihop bitarna, men då blir riktningen på alla maskor den samma. Jag stickade till största delen av restgarner, så jag visste inte heller hur långt de olika färgerna skulle räcka.
Till baksida och kant har jag offrat ett gammalt påslakan, brunt med vita hjärtan. Tyckte att nyansen passar bra fastän det inte finns några bruna rutor, och ett gammalt påslakan är ju så mjukt och gosigt mot bebisen sedan. Lakanet är sytt fast på symaskin, det är ett enda stycke med invikta hörn. Det blev inte helt perfekt i hörnen och påsar sig något på baksidan, med det är svårt att få två så olika material att följas åt på ett snyggt sätt. Skönt i vagnen tror jag i alla fall att det blir i höst.
Från juli till augusti augusti 6, 2008
När juli började hade jag ingen lust att göra en lista, trots att jag brukar göra det. När jag tittar i min sydagbok ser jag att det blev fler bärpåsar, några sommarhattar och babymössor. Något till mig själv blev det till och med, smocktoppen av gammal gardin har jag använt ganska flitigt. På månadens sista dag blev dessutom babyfilten, en riktig långkörare, klar, ska blogga om den snart.
Nu, den första veckan i augusti, har jag knappt gjort annat än sytt. Mammas overlock flyttade in tillbaka och har blivit flitigt använd och av bara farten har jag dessutom fixat och lappat en del som länge legat och väntat på det. Och en augustilista har jag, men jag försöker hålla den kort för vem vet vad man hinner med med två barn? Å andra sidan, om Beije dröjer och jag fortsätter i den nuvarande takten kommer jag att få gjort en hel del… Listan, med sina fyra punkter, ser ut som följer:
- sticka “filt” av förgarn att ha mellan madrass och lakan i vaggan (istället för plastad frotté)
- sy klart Beijes halare (också en långkörare)
- en amningstshirt av det lilafärgade tyget
- Give and Get! Deadline är sista september, men någon del av det hela ska jag nog göra i augusti.
Tack Yvonne! augusti 6, 2008
Här om dagen fick jag en present. Jag var förvarnad, men visste inte hur pass bra det hela var. Mias mamma Yvonne hade städat sin bokhylla och hittat en mönsterbok med barnkläder. Själv hade hon inga planer på att sy och visste att dottern inte heller syr. Däremot har ju Aij fått en del jag sytt, så till min stora glädje kom hon att tänka på mig. Boken fick jag av Mia i måndags, och tro att jag blev både extraglad och förvånad när det visade sig vara Elsebeth Gynthers Sy bankläder 0-4 år! Den är ju praktiskt taget omöjlig att få tag på!
Tusen tack Yvonne! Nu hoppas jag att jag har tid att sy trots att vi snart är en till, att det blir nåt av Gynthers mönster till sonen och Beije, och givetvis till Aij!
Sommarens färgning augusti 6, 2008
Färga tyg gör jag inte så ofta, men tillsammans med Ika händer det att vi har så mycket i tråkiga färger att vi slår oss samman kring en tvättmaskin ny färg. Det hände en gång förra sommaren och nu har det hänt en gång denna sommar. För min del gällde det en babyhalare i turkos och ett beige tyg.
Halaren härstammar från “mammalådan” jag fick då jag väntade sonen. Det var mycket turkost det året och det hör inte till mina favoritfärger. Så jag tänkte att det ju inte kan bli värre när man färgar. Tyget är ett loppisfynd från i våras, närmare tre meter beige trikå med vita ränder. Inget fel på det egentligen, bara lite tråkigt med en så stor mängd. Jag har klippt ut en amningstshirt i beige, dit for hälften av tyget, så planen är att denna färgade andra halva också ska bli en amningstshirt.
Resultatet då? Jo, jag är nöjd. Halaren skulle ha kunnat bli mörkare utan att jag skulle protestera, men lila är bättre än turkos och det blev jämt och bra. Trikåtyget överraskade mig, de vita ränderna blev mörkare lila än vad det beige blev, överhuvudtaget blev ränderna mycket mindre synliga. Mycket färg fastnade i alla fall och det är bra.
Jag ser fram emot nästa färgning, oavsett om det blir om ett år eller inom en snar framtid, men jag hoppas det blir lättare att få tag på textilfärg tills det! Ett varuhus i hela staden kunde erbjuda färg, ingen av hobbybutikerna hade något att komma med. Märkligt.
Intimhygienens dag juli 29, 2008
Förra veckan fick saxen gå varm en dag. Jag passade på att klippa till en del nödvändigheter inför vad som komma skall och har nu tygblöjor, bindor, amningsinlägg (eller heter det -ilägg?) och tvättlappar som väntar på att bli ihopsydda. Overlocken som brukar bo hos mig är egentligen min mammas, och har varit hos henne i över en månad nu, så det finns också annat som väntar på att bli ihopsytt. Den borde komma tillbaka den här veckan, så om inte Beije får för sig att titta ut i förtid, ska jag väl hinna få ihop åtminstone en del av allt jag klippt.
Tygblöjorna gör jag av frotté, gamla handdukar, och ofta ett bambutyg, har använt både bambuvelour, -trikå och frotté från Myllymuksut. Tyget på bilden är bomullsfrotté som mamma haft en badrock av. Glad tog jag emot vad som fanns kvar och snart ska det pryda Beijes stjärt.
Bindorna klipper jag till i flanell, och så gör jag ett ilägg av samma material som blöjorna. Kompletterar ilägget med PUL-tyg, laminerat tyg som jag också gör blöjskal av, för att undvika läckage. Bindorna har en öppning undertill så att man får ut ilägget, vilket underlättar både vid sömnad och tvätt.
Amningsiläggen är ett experiment, jag har inte sytt sådana tidigare, men vi får se hur bra de fungerar. Jag har använt rester från blöjtillverkningen, så materialen varierar, men jag har försökt hålla mig till bambu mot kroppen och ett tunnare lager frotté samt PUL ytterst.
Tvättlapparna är också ett experiment. Jag klippte en blöjtrasa i mindre bitar och för att göra dem lite tjockare och trevligare att titta på har jag klippt till trikå i lika stora bitar som blir baksida. Även detta ett bra sätt att använda spillbitar på, så de flesta trasorna får olika baksidor, vilket ju också är roligt.
Nu vill jag ha tillbaka overlocken, jag är redo!
Prototyptunikan i bild juli 29, 2008
Den här har jag bloggat om tidigare, det är den testmodell jag sydde av mammas gamla påslakan före jag sydde min röda festklänning/-tunika. Tänkte att jag ändå kan visa den i bild. Nu har jag tagit bort gummibandet ur ärmfållen, det blev för snävt för min ärm, men till den riktiga klänningen breddade jag på ärmarna så den har gummibandsrynkning. Båda har också knytband på ryggen, som går i en kanal under bysten. Måste bara säga att det är skönt att klä sig i gamla påslakan.
