Min inställning till samlande och hamstertendenser är väldigt kluven. Skyller på min barndom, uppväxten i ett hem där ”det som inte finns hos oss, det behöver man inte” och det faktiskt inte rådde allvarlig brist varken det ena eller det andra. Bra att ha kan ju det mesta vara. Men fastän jag spar så jag har av både tygrester och snörstumpar längtar någon del av mig efter en tillvaro där varje nytt tygköp inte medför förvaringsproblem. Och jag vill inte bara ha mer förvaringsutrymme, jag vill bli av med mina tyger och samtidigt göra något vettigt av dem. För slänga bort, det kan jag inte. Å andra sidan blir jag frustrerad när jag får en idé och inte genast hittar material för att förverkliga projektet i mina gömmor. Det tyder väl på att jag borde ha ett stort lager med allehanda färger och material så att inte kreativiteten mattas nånstans mellan idé och inköp?
För tillfället är det den del av mig som vill rensa ut och göra sig av med mängderna som är starkare. Passar ju bra ihop med att innehållet i plånboken mest är kvitton och småmynt, och på kontot är det inte bättre ställt. Hur som helst drog jag mig till minnes att Suuri Käsityölehti hade enkla barnklädesmönster utvecklade tillsammans med Röda Korset i nåt nummer när jag prenumererade. Sökte upp det, ritade upp byxmönster, shortsmönster, tröjmönster och klänningsmönster och gick lös på de hopplösare delarna av mitt tyglager. Rester från gardinsömnad våren 2001, rester från mattrasklippning för ett år sedan, ljusblå nallecollege som jag helt klart inte köpt själv och ett randigt trikåtyg som jag skäms över att jag köpt själv, även om det var länge sedan. Och i den papperspåse jag skrivit ”Hjälpsändning” på i väntan på att lämplig mottagare kommer emot finns nu två par ljusblåa nallebyxor, ett par mörkblåa shorts, en ljusblå långärmad och en randig kortärmad tröja och en orange klänning. Allt det i storlek 100/116, som var storleken jag bedömde att mina tygbitar skulle räcka till. Dessutom finns ett par betydligt större shorts av den randiga trikån, de klipptes till strax efter att tyget köptes nångång för kanske 15 år sedan och var faktiskt menade åt mig själv även om det kändes märkligt när jag tittade på tyget och modellen nu.
Nu när jag blivit av med fyra tyger får mitt projekt med att klä de bättre behövande vila ett tag och tankarna på att sy något i fleece för detta ändamål får gro medan jag ägnar mig åt något annat. Exempelvis nåt av det som står på aprillistan.
hejsan!
jag har ivrigt och envist varit och kollat din bilddagbok, men antog att den gått bort på heltid och inte bara låg nere för en stund. roligt att ha koll på dig igen i web-världen:) välkommen med din nya blogg!
var du och sydde i onsdags? jag valde att stanna hemma och ta det lugnt. och så e det bara en gång kvar… fast det skulle ju inte hjälpa mig om det var fler datum inbokade, jag skulle högst antagligen nedkomma efter nästa gång ändå, kanske, om jag inte går mycket över tiden… jo, det är nog spännande så lite som det är kvar av graviditeten.
hoppas allt e bra med dig!
S
Wow vad du varit effektiv! Jag är inte så syende av mig precis, men faller ändå för frestelsen att köpa nån häftig udda tygbit som ju alltid går att sy till en liten klänning, kuddar, eller nåt… Det blir bara att det aldrig blir av. *skäms* Men jag har ännu förhoppningar om mina lila vardagsrumskuddar. Kanske i sommar? Tror nog de hjälpbehövande glatt tackar och tar emot dina gåvor! (och roligt att du är ute på nätet igen, har också kollat fotodagboken, men den är borta)