…för att vara rustad för alla eventualiteter. Dottern är en riktig liten pilla-och-peta-fröken, vill ha allt i munnen (dyker i sandlådor och på gräsmattor med vidöppen mun) och älskar tvättlappar. I våras sydde jag denna snuttis, bilden förevigar hennes första möte med den. Orange velour på en sida, grön trikå med vita prickar på andra sidan, många tvättlappar runt kanten. Sydde också en liten ficka mitt i det orange, som också kan vändas ut som en större lapp. Det fungerar som en ficka lagom stor för tutten. (Nappen, ja, men den kallas faktiskt tutt på finlandssvenska. Däremot skulle jag inte komma på att kalla bröst för tutt.)
Numera är snuttisen alltid med vid läggdags, bra att ha nåt att pilla på när man ska lugna ner sig och börja sova. Men innan den här försvinner eller råkar ut för något annat missöde måste jag nog sy en till, ifall det annars skulle inträffa en katastrof. Tror inte det skulle vara så illa ställt, men det är ju bra att vara förberedd och nåt tidskrävande syprojekt är det inte frågan om.
Malins Mångahanda 
Bra idé! Jättefin!
Haha, vad roligt! Innan jag läste vidare försökte jag desperat komma på hur man skulle få in tutten i en ficka på en snuttefilt! 😀
Vilken fin snutte som din dotter verkligen ser ut att gilla!
I kan inte heller få nog av lappar, borde ha sytt en massa på hennes snutte också, men hon pillar på lappen på nallen på kvällen, funkar ju det med!