Från slutet av april till slutet av juni är det full rulle i barnkalassvängen. Nu har vi just kommit igenom det för i år med andra ord, men inte ett enda av presenterna jag sytt är ombloggade. Dags att göra något åt det. Först ut är äldsta flickan i mammabarngruppen, som firades medan vi var på resa. Visste inte om att kalaset skulle vara medan vi var borta, jag började sy redan innan inbjudan kommit. Så A fick sin klänning i efterskott, sånt får man leva med.
Mönstret är ur en av vårens Ottobre-tidningar. Jag hade inte fastnat för modellen när jag läste tidningen, men såg den sedan hos andra sybloggare och tyckte då om den. Sist och slutligen är den, enligt mig, för kort. Klänning kan det inte kallas, nån sorts tunika är det, nästan en väst. Hade tänkt mig något mera klänningaktigt. Kan hända att jag förlänger mönstret ifall det blir flera, för i övrigt tycker jag ganska bra om modellen. Jag sydde den i ett gammalt Marimekkotyg (Lokki) jag fått ur mammas gömmor och kantade med röd snedremsa för att liva upp det hela. Lokki finns i flera olika färgställningar och denna i två blå nyanser blir väldigt marin med röda detaljer. Fräscht till sommaren.
Sonen ställde gladeligen upp som modell, stod i soffan och spexade och skrattade.
Jättefin klänning, nu måste jag kolla igenom mina ottobre för att se vilken klänning de är 🙂
Jag har också sytt det mönstret och jag håller helt med dig om att detta inte borde kallas klänning. Mera ett förkläde, eller som du skriver, en väst.
Pingback: Blått paket « Malins Mångahanda