Vårens favorit

Ordentliga mössor känns avlägsna nu, då det bara är lippis (keps) eller solhatt som gäller, men blogga om dem kan man ju ändå. Den här syddes då vintermössorna blev för svettiga och användes, som bilden avslöjar, ännu på midsommar. Jag har haft problem med att få till bra mössor åt sonen, kanske det är hans frodiga hår som ställer till det. I höstas fick jag berättat för mig om hur parktanterna kämpade med att få hans mössa att sitta bra, drog de ner den på ena sidan åkte den upp på den andra. Storleken kan givetvis haft viss inverkan också, men först nu efter att ha lärt mig av andra  och sytt gummiband i nedre kanten hålls mössan på plats. Ibland till och med väl långt nere.

Mössan är vändsydd av två gamla tshirts. Det gröna yttertyget gillade sonen och så önskade han ett innertyg med alla färger han tycker om. Och det är inte några. Så inne i mössan finns samma tyg som på barndomsbästisens  babykläder. Perfekt kombination. Mössan har använts flitigt och bäraren tycks gilla den. Tyvärr tror jag att med så många andra plagg jag gör modellen till själv så finns det inget pappersmönster i behåll. Samma problem med storlek och passform nästa gång alltså. Att man aldrig lär sig.