Jag börjar tro att jeans är bortkastat på barn i lekåldern, för inga andra byxknän tycks få hål i samma takt. Och att lappa just den delen på byxor är inte kul, inte när byxbenen är relativt smala och man inte kommer åt med symaskinen på ett smidigt sätt. De här jeansen hittade jag på ett loppis, i en låda med gratis plagg. Vad det då var för fel på dem vet jag inte, men jag tackade och tog emot. Hålet som sedan uppstod får vi nog skylla på sonen, eller hans ålder. Och visst finns det snabbare och enklare sätt att lappa byxben på, men jag ville göra något skojigare och fick för mig att en äppelapplikation skulle vara fint. Det gröna tyget fanns bland mina restbitar, den fina fina röda manchestern fick jag av en syjuntekollega, hennes sambo hade röda manchesterjeans som barn och det är en del av dem. Det har tagit mig små stunder av hela sommaren att komma varvet runt på äpplet (var utan garn ett bra tag kvart före färdig också). Så antagligen är mödan oproportionerlig till nyttan, men så är väl ofta fallet när man syr själv. Och visst blev det fint, även om jag själv reagerade på hur pass 70-tal det såg ut när byxorna var på.
När de här byxorna var lappade upptäckte jag att nästa jeanspar har hål på knät, men jag har ännu inte bestämt om det blir en tråkful lapp eller kanske ett päron på det…
Tjusigt! Kul att någon annan också bryr sig om att lappa och laga. Det är ju ekologiskt om något!
sprätta upp innerbensömmen så går det snabbare. fint det blev!
Tack för tipset, Y! Så ska jag göra med nästa par.
Vad fint det blev! Men om det såg väldigt 70-tal ut måste ju reaktionen ha varit av det glatt överraskade slaget – eller?
Undrar varför jeans slits fortare än andra byxor, verkar ju lite märkligt.
JÄttefint lappat! 😀 Klart nästa bralla ska få ett päron!