Iförrgår var inte någon munter dag, i alla fall inte den andra halvan. Tror tröttheten gjorde sitt, och när sonen under godnattmålet frågade ”Mamma, hur (läs: när) blir du glad igen?” bestämde jag att det nog vore bäst att gå och sova samtidigt som han. Men visst blir man arg över en telefon som inte fungera, eller någon främling som tagit sig friheten att parkera på ens parkeringsplats när man kommer hem sent, ensam med två trötta barn.
En av de mer postitiva sakerna med tisagen var i alla fall att mitt Ekobytespaket kom! Av kommentarer på Ekobytets blogg har jag förstått att postningen sköts fram, men själv fick jag inte mail om det så jag började vänta rätt så tidigt på mitt paket. Nu har det i alla fall kommit, med mycket digert innehåll. Två loppistyger, en klänning till lillasyster, en bok, te och choklad! Chokladen klarade sig inte länge, men kom verkligen en dag då den behövdes. God var den också. Teet har jag inte testat än, men jag har höga förväntningar. Rooibos har verkligen blivit ett favoritte, och smaksatt med rabarber och vanilj låter jättegott. Båda tygerna var söta loppistyger och boken var också fyndad på det lokala loppiset, verkar vara ett bra ställe. Boken, som heter Stora boken om handarbete, gör verkligen skäl för sitt namn. Den innehåller allt från vävning via broderi och lappteknik till klädsömnad, stickning och virkning. Den kommer säkert att vara både till nytta och inspiration. Tack Ellan för det välfyllda paketet!
Malins Mångahanda 
Det är såna där gånger man helt enkelt vill parkera bakom bilen i fråga och lämna en lapp på deras ruta med ens telefonnummer som de kan ringa ifall de vill komma sig därifrån… Hade ni haft sista rutan hade ju det funkat, annars hade ni ju nog varit lite i vägen…
Men vem parkerar på någons ruta? Ja förutom vi då, de gånger vi hade lov… 😉