Det tog bara en förmiddag hos en jämnårig vän av urtidsdjur innan sonen också kom in i dinosaurieåldern. Till jul sydde jag därför en dinomössa av velour, fodrad med microfleece. Jag hade tänkt mig en tunga på dinosaurien, men med tunga såg det mer ut som en Kellogs-tupp så den sprättade jag hastigt bort igen. Istället blev det broderade näsborrar och mun.
Eftersom mössan blev en julklapp kunde jag inte prova på sonen så länge jag sydde och därför kan jag nu konstatera att dinosauriens ansikte är lite väl stort, det skulle få sitta lägre ner. Men sonen är nöjd och önskar sig nu en hel dinosauriedräkt.
Malins Mångahanda 
Hypercool!!! Dino-åldern är ju en ganska kul ålder, eller hur?