Vadå krokning?

Första gången jag besökte Arbis stickcafé i höstas hade jag med mig ett påbörjat stickprojekt, som då var ganska brådskande. Varje gång det var stickcafé presenterades en ny teknik och förstås frågade jag vad som gällde denna gång. Sen fick min stickning gå och gömma sig, istället lånade jag kroknål och fick garn av läraren. Det var nämligen krokning på schemat, nåt helt nytt för mig, men enkelt att lära sig med en fascinerande yta som resultat. Moppgarnet (vävgarn) som jag fick krokade jag slut på samma kväll och efter ett tag sydde jag ihop lappen till en börs. Att sy något av lappen var en av mina elva garnhalvfärdigheter. Fodret är en gul loppisduk i två nyanser och jag gjorde en mellanvägg med mellanlägg i, perfekt för att skilja kontanter från kort. Dragkedjan är även den loppisfyndad.

Vad är då krokning? Frågan ställdes förra gången jag bloggade om det. Krokning görs med en kroknål, som ser ut som en lång sticka men med en virkkrok i ändan. Man börjar med att virka luftmaskor till önskad bredd och sen krokar man fram och tillbaka, som ett mellanting mellan stickning och virkning, genom att mot vänster plocka upp nya maskor och tillbaka mot höger maska av dem. Det här låter ju nästan helt obegripligt, men på Strömsös hemsida kan man se hur det hela går till. Resultatet är fast och tätt, inte lika töjbart som stickat, och med en vacker struktur.

Annons