Nu när sommarvärmen härjar med oss i förtid passar det väl att blogga om vantar? Speciellt tvåändsstickade som är extravarma och täta. Färdigt valkade, som min far uttryckte det.
Tvåändsstickning är en gammal teknik från norra halvan av Sverige och jag har varit intresserad av att lära mig det en tid. Deltog på valda tillfällen av Arbis stickcafé för den sakens skull. Det som skiljer tvåändsstickningen från vanlig stickning är hur man håller i och att man för varje maska vrider garnen om varandra, som namnet antyder stickar man med två garner. Det är en mycket tidskrävande metod, i alla fall för en nybörjare som mig, men resultatet blir en tät stickning som värmer gott men inte töjer. Jag är väldigt fascinerad av det här, det nästan-tovade faller mig i smaken och det ska nog bli fler vantar och ökad kunskap inom området med tiden.
Garnet jag använt är ren ull, det bruna är ofärgat från bruna får medan det gula är växtfärgat av en lökskalsblandning, om jag minns rätt.
Malins Mångahanda 
Så fina! Jag lånade en bok om tvåändsstickning en gång, men det verkade så krångligt med vilket garn det skulle vara och hur man skulle nysta om det på en pinne, så jag gav upp. Brukar fuska med två olika garner ibland i alla fall, men det blir ju inte lika snyggt.
Tackar!
Heimlaga, att nysta om på pinne tyckte jag bara var onödigt, prövade det först men har i efterhand inte saknat det. Kan ju använda den tiden till att sticka istället, och så slipper man en del extra skarv.
WOW vilka snygga! 😀
Pingback: Växtfärgad tröja « Malins Mångahanda