Min finurliga sexåring ville låna en av mina stickböcker, men det måste finnas ”rutor” i den, dvs utritade stickmönster. Han har ju sett mönstret till sjalen jag håller på med men var klok nog att inte ta det, så jag sökte fram Bonniers stora bok om stickning. Efter en stund gav han mig ett stickmönster han ritat!
Mönstret skulle stickas med grönt garn och det var riktigt spännande att sticka, jag klarade inte av att förutspå hur det skulle bli. Jag måste ta mig vissa friheter, eftersom ökningarna och minskningarna inte gick jämnt ut och jag tyckte också jag kunde lägga till kantmaskor. Efter att jag fäst trådarna och blockat var sonen riktigt nöjd och tog hand om sin lapp. Vad han ska ha den till vet jag inte ännu, men om jag känner honom rätt har han nog tänkt ut det också.
Underbart! Påminner om när jag klippte bokstäver ur Vasabladets rubriuker och satte ihop dem i nya kombinationer och sedan frågade mamma vad det stod.
Helt fantastiskt! Vilken Ljuvlig idé av honom!
Vilket härligt samarbete mellan förälder och barn!
Om intresset håller i sig döljer sig nog en framtida Kaffe Fasett i din son. Grattis
härligt samarbete,vist är det roligt när barnen har egna ideer som man kan verkställa.
Ljuvligt!!
Garnbomba cykeln kanske?
Vilken uppfinningsrik liten pojke vill gärna se vad som händer sen med lappen sen
Ha en bra dag Mona
Så roligt! Verkar vara en framtida designer du har där hemma!