En kvarts tröja kvar

I Syjuntan blev jag ju utmanand att få ordning på mina halvfärdigheter och i den röran hittade jag ett färdigt utklippt halsskydd, som levt ett tidigare liv som dampolotröja. Perfekt, precis vad sonen behövde då han inte längre vill använda hjälmmössa under mössor eller cykelhjälmen. Men han släktas på sin mommo, och tycker all ull kliar. Det gröna halvfärdiga halsskyddet var ändå ”så han” att jag inte kunde låta det hindret stå ivägen, därför ansträngde jag mig lite extra och fodrade insidan av polohalsen med bambutrikå. Sedan kantade jag med samma färg. Nu används halsskyddet varje dag och både mor och son är nöjda. (Men usch vad det var svårt att editera bilder med så här mycket rött och grönt.)

På tal om halvfärdighetshögarna, hur behjärtansvärt det än är att få bort dem får nog den utmaningen stiga åt sidan i december. Jag har ännu många saker kvar, men har nog tänkt ge annat än lappade byxknän i julklapp åt nära och kära. Och det är ju tur för dem…

Annons