Små babymössor

En vän till mig väntar sitt andra barn och hon undrade om jag kan sy små hjälmössor. Javisst, sa jag, men sen insåg jag att jag inte vet vidare mycket om passform på sådana små huvuden. Hos oss var det dockans och nallens huvudmått som låg närmast det uppskattade. Det blev två mössor, lite olika stora, och jag hoppas att åtminstone en av dem passar i något skede. Och om det inte går kan i alla fall dockan ha den om hon ska kläs ut till nunna från Sound of Music…

Nu lär i alla fall den ena mössan passa den oföddes nyfödda kusin, bra att veta att man har ett testat mönster att ta till vid behov.

Annons

24. Beijes halare

God jul! Det finns bara ett plagg som förtjänar denna hedersplats i bloggens julkalender. Dels för att den är en stor favorit på flera sätt, och dels för att bloggandet om den dröjt och dragit ut på tiden och inte blivit av och…  Nu är det ett år och fyra månader sedan Beije föddes och några veckor senare blev den här halaren klar. I flitig användning har den varit, ända tills benen blev för korta.

För mycket länge sedan, innan lillasyster ens fanns i min mage, såg jag overallen Gekko sydde till sitt andra barn innan han föddes, och tänkte att en sån vill jag också sy om vi blir flera. Modellen med två dragkedjor verkade bra, så under sommaren när jag väntade dottern började jag på. Insida i randig velour och utsida i loppisfyndad fleece (Wasa teaters loppis, fleecen var med i pjäsen Mamma Magikern!).  Mönstret är från Ottobre 5/06, brett som sju svåra år som vanligt, så jag ritade bredden som 56 cl och längden som 68 cl. Ändå var det som sagt benlängden som svek först. Vad har de egentligen för modeller de ritar mönstren för?

Halaren var verkligen en stor favorit och lite tråkigt var det att  packa ner Beijes fina halare, varför kunde den inte växa över sommaren så att den passade till hösten när det blir kallare igen? Jag försökte mig på att göra en till när denna blev för liten. Kom så långt att jag ritat om mönstret, klippt och till stora delar sytt ihop fodret. Men jag tror inte riktigt jag fick till proportionerna när jag ritade om, så projektet avstannade när jag inte heller hade något lämpligt yttertyg. Intresserar en halvfärdig halare i storlek 74? Ett nästan färdigt foder i orange velour är vad som erbjuds…

11. Blöja för liten rumpa

En av tygblöjorna som hade tarra (kardborreband) från tiden före Myllymuksuts inträde i mitt liv var i behov av ny tarra, eftersom den gamla inte tålde att tvättas så mycket som krävs för en tygblöja. Långt ner i reparationshögen hamnade den och när jag väl tog mig an den hade jag brun stretchfrotté i närheten. Nytt yttertyg skulle göra mycket, det syntes, eftersom blöjan ursprungligen var sydd med sömmarna utåt. Den blev ju som ny med loppisfrottén.

Problemet är bara att blöjan som var liten från förr blev ännu mindre när jag sydde om den, så nu har vi ingen användning för den. Kanske någon med en liten baby, eller en liten på kommande, behöver den? Hör av dig i så fall! För nu håller tarran tvätt, hur många gånger som helst.

7. Muminlappar

Min kära mor fyndade tabletter sydda av vaxduk med Muminmotiv (Finlayson igen, precis som igår) och tänkte jag kunde ha nytta av dem. Inte som tabletter allstå, utan till att göra något annat av. Att det av vaxduk med barnmotiv blir haklappar är ganska givet och jag vände och vred på mönsterdelarna för att få ut två haklappar ur en tablett. Insåg att en förminskning av mönstret krävdes och sen blev det plötsligt tre och inte bara två haklappar. Lapparna har tarra (kardborreband) i nacken och fickan har metalltråd innanför snedbandet i övre kanten, så man kan böja till den så att den verkligen hålls öppen. Det är annars ett problem med sydda haklappar tycker jag, men formgjutna av plast är så bökiga.

En av haklapparna har stannat hos oss och de två andra skickades till två små flickor som väntat oskäligt länge på sina ringsjalar.

Uppdaterade sjalar på Ekosoppi

Häromdagen hade jag lånat hem de sjalar jag har till försäljning på Ekosoppi för att märka dem med mina Malinkilappar. På bilden syns de två färger som Ekosoppi har för tillfället. En ypperlig julklapp! Och beställer man direkt av mig finns andra färger att välja på.

Något helt annat… Halvfärdighetshögen är skrämmande, tänkte jag ska försöka att alltid göra klart något av allt det innan jag börjar på något nytt. Då borde den väl minska? Och det betyder jag ska sy mycket den vecka som kommer, eftersom jag borde påbörja (och avsluta) tre helt nya saker.

Hemmamammans återkomst

Efter fem månader i arbetslivet har jag återgått till vardagen som hemmamamma. Tydligen är inte det något som gynnar bloggandet. Stickandet har det däremot gynnat, det går betydligt bättre att utföra detta hantverk mitt i legobygget än på kontoret. Fastän halva oktober snart gått ska jag bjuda p åen lista för denna månad också. Septemberlistan var inte så omfattande, men punkten med halvfärdigheter tycks jag har glömt bort… Nu listar jag:

• ringsjalar (3 till butik och eventuellt någon utöver denna)
• kuddfodral och sängöverkast (beställning)
• sockor till dottern
• utebyxor till sonen

Därtill tror jag det borde göras någon present och så var det halvfärdigheterna som stjäl utrymme av mer intressanta saker.

Våt pojke, torr flicka

Oj, det här var länge sedan. Ett riktigt skräckexempel på hur lång tid det kan gå från avslutat projekt till blogginlägg för mig. Är det månne så att jag påbörjade dem innan jag ens börjat blogga? Skriver ändå, eftersom tygblöjor hör till mina hjärtefrågor. Hur som helst är de här nu, mina pocketblöjor som dottern snart vuxit ur… Dags att sy nya med andra ord. Ni får ursäkta bildkvaliteten, men kanske det är den dåliga bilden som gjort att jag inte skrivit om dem tidigare.

När sonen var ca ett år (alltså för nästan två och ett halvt år sedan) köpte jag den första tygblöjan till honom. Han hade tygblöjor före det också, men jag ville ha en pocketblöja med knappar så att man kunde dra på dem som ett par kalsonger. I den åldern hade han nämligen inget intresse av att ligga stilla vid blöjbyte så det var en ständig kamp att få blöjan att sitta som den skulle. Så jag slog på stort och köpte en pocketblöja. Ilägg köpte jag inte, tänkte ”det kan väl inte vara svårt att sy själv”. Ingen annan tygblöja läckte så mycket som den här, men innan jag tröttnade på den hade jag redan hunnit rita av, klippa ut och börja sy flera nya likadana. Ordentliga tryckknappar hade jag haft försäljaren av den första blöjan att lägga fast, men de halvfärdiga pocketblöjorna fick gömma sig i något mörkt hörn istället för att sys klart.

Sen kom lillasyster. Jag gav den köpta pocketblöjan en ny chans, rådfrågade bekanta och sen fungerade det över förväntan. Om det då beror på annan rumpform eller anatomin i övrigt eller om det helt enkelt var så att storebror från första början var för stor för blöjan kan jag inte svara på. Plötsligt var det roligt att plocka fram ett gäng nästan färdiga pocketblöjor och bli klar på nolltid. I stort sett saknades bara gummibanden.

Böjorna (förutom den på bilden finns två orange och en ljusblå, alla med blå insida) är sydda av PUL-tyg från Myllymuksut och fodrade med blå mikrofleece som inhandlades för massor med år sedan i Åbo. Tanken var att det skulle bli friluftskläder till mig och mannen, men tyget har istället fått bli en hel del annat. Tycks aldrig ta slut. I ryggen på blöjan finns en öppning för ilägget och i övre kanten gummiband (framilon). Gummiband finns också runt benen. Jag är nöjd med pocketblöjan, däremot kunde jag nog utveckla ilägget en del. De jag har sytt består av ett varierade antal lager frotté av bomull och bambu, men de är för smala så jag viker alltid en flanelltrasa runt på mitten. Tror de är för långa också, så ifall jag syr nya, större pocketblöjor får jag nog jobba lite på den biten.

Reklampaus

Syjunta för mammor

Nästa veckas onsdag börjar ”min” Arbiskurs igen och det finns ännu lediga platser. Lånar Liselotts ord, hon uttryckte det så bra: 

Tanken med syjuntan var ursprungligen att vi mammor skulle få sy ifred för våra barn, dvs få sprida nålar över borden, få ha fram våra små knappar osv. Men numera går det lika mycket ut på att få träffa andra med samma instresse och samtidigt andra mammor och få sucka tillsammans över tvåårstrots, blöjutslag och dyra vinterhalare. Det är ett underbart gäng som välkomnar andra likasinnade (=intresserad av att sy, oavsett hur duktig man är). I gruppen finns såväl retro- och unisex-galna ”experter”, eko-fantaster, tygblöj-gurun, applikations-fans och basic-typer som gärna delar med sig av sina kunskaper. Och vi brukar håla på till 10-tiden (eller tills alla måste hem) samt tigga till oss fler kvällar av Arbis under jullov och vårar.

 Tygloppis

Fjorårets tygloppis blev en succé och i höst kommer uppföljaren. Konceptet är lite förändrat, platsen är ny, men tyger är ju alltid tyger. 19 september på Korsholms vuxeninstitut kl 10-13. Vill du sälja tyger, garn eller annat som passar med ska du kontakta Anki på tel 050-3499769 eller maila ann-chatrin.snickars-hoxell@korsholm.fi. Det är också till henne man får vända sig om man har frågor om loppiset.

Antar att de flesta som läser bor lite för långt bort för båda, men jag kan ju önska er en trevlig helg i alla fall!

Solig klänning

När jag i våras fick ett Ekobytespaket av Solig blev både jag och sonen överförtjusta i den skjorta som fanns med. Jag tog mig friheten att sy en skjorta i samma modell till sonen av det tyg som också kom i paketet, och den har använts en hel del. Jag tänkte också att knäppningen skulle passa bra på en enkel klänning och eftersom sonen gillar syskonmatchning vore väl en klänning till lillasyster i samma tyg bra? Så långt allt väl. Men när klänningen var färdig visade det sig att jag tagit i lite väl, eftersom klänningen är allt för stor. Nu får jag bara hoppas att lillasyster hinner växa i den innan storebror vuxit ur sin skjorta och om man jämför storleken på deras matportioner borde det inte vara omöjligt.

TACK Solig, för inspirationen!

Ekomössa

I den omgång av Ekobytet som nyss avslutats fick jag Rättvisa barn att sy till. Rättvisa barns blogg var nog den första bloggen om att återanvända textilier jag hittade, kanske till och med den första sybloggen, och sådant lämnar ju sina spår. Hon om någon kan väl det här med att återvinna och skapa nytt! Med en viss prestationsångest närmade jag mig alltså detta syprojekt. Länge tog det innan jag fick något gjort, glömde nästan bort det hela däremellan, och när jag väl insåg att det var hög tid att fundera på saken hade jag svårt att bestämma mig för vad jag skulle sy. Till slut blev det i alla fall en mössa utgående från mitt eget mönster. Sonen hade när han var liten en Lindexmössa jag tyckte mycket om, och när den blev för liten ritade jag det här mönstret. Han har använt sin orange mössa väldigt mycket och förra vintern blev det en till, en blå till en vän. 

Mössan till Rättvisa barns dotter är sydd av min brors avlagda tröja. Den är fodrad med Myllymuksuts härliga interlocktrikå i beige, en restbit från någon trikåsjal jag sytt. För att lite liva upp den diskret färgade mössan sydde jag en stjärnapplikation av en restbit från Shaun-pyjamasen. Även till detta gick avsevärd tankemöda åt, men hur jag än funderade kunde jag inte komma på något bättre än en stjärnapplikation. Tydligen ska det vara så på den här modellen, för de två tidigare mössorna av samma mönster har också stjärnor på.

 Overlocken bråkade med mig, och egen dumhet och tanklöshet försenade också paketet, men det har nått fram till Rättvisa barn och vad hon tyckte kan man läsa i hennes blogg. Själv har jag inte fått något paket ännu, men jag väntar med spänning!