Pyjamasdagar

PyjamasEJag är av den sorten som kan trivas bra i pyjamas en hel dag, och sonen släktas på mig. Vardagen är alldeles för full med tjat och tider att passa, men på helgerna får vi ta igen det. På sylan, som känns väldigt avlägset nu, sydde jag varsin ny pyjamas till barnen och blev så väldigt glad av dem. Jag sydde väldigt lite på hösten och det var länge sedan jag tyckte det var så här roligt att se vad som växte fram ur symaskinen. Tygkombinationerna blev helt rätt och de applicerade rävarna på de prickiga byxorna sitter verkligen där de ska. Elefantranden på de andra byxorna gillar jag också, men den byxan måste förlängas lite, tröjärmarna jag gjorde dem av räckte inte ritkigt till, visade det sig.PyjamasC

Mössa.

SemillaHoney2De senaste veckornas stickning har handlat om storlekar som inte blir som de ska och garn som tar slut i förtid. Stickningen som bara fick vara med i svartvitt är klar efter tredje (eller sjunde, beroende på hur man räknar) försöket men är ändå för liten för dottern som skulle få den. Synd, tycker jag, som verkligen gillar strukturen. Det gick åt exakt ett nystan BC garns Semilla DK, jag klippte garnet efter att jag fäst trådarna. Tyvärr fanns inte mera av den sorten i rätt färg i samlingen, så när den här var färdig fortsatte jag med nya mössor i andra garner.SemillaHoney3Den här mössan söker nu ett huvud att trivas på och jag funderar på att göra en utan öronlappar åt mig själv, bara för att flätmönstret är så fint. Flätmönstret lånade jag av Honey hat.SemillaHoney1

Äntligen i rymden

RymdtröjaLiandlos rymdtyg har väntat länge i lådan, men nu kom det äntligen till användning. Tanken på en tröja till sonen fanns med från första början, men jag fick inte det gjort före nu. Skolfotograferingen blev den förlösande faktorn, men riktigt nöjd är jag ändå inte. Sonens min får illustrera den saken, den här gången tror jag ändå det är jag som är mest kritisk.

Mönstret är Mickey långärmad tshirt från Ottobre 6/2010. Sprundet skulle göras på ett annat sätt än jag prövat tidigare, och tidningens beskrivning förstod jag mig inte riktigt på. Tack vare Kokalals omfattande länksamling till olika beskrivningar hittade jag ett bra blogginlägg hos Hello syr och pysslar och lyckades göra sprundet utan större problem. Men den här typen av sprund, där både listen med knappar och knapphål läggs till, är klumpigare än den jag gjort förr och dessutom blev listen både onödigt bred (antagligen mitt fel) och lång (mönstrets fel). Muddarna är i ärmsluten och i halshålet ger mig lite pyjamasvibbar, men det kan jag leva med, lite svårare har jag med den gula färgen som inte riktigt passar någon av nyanserna i tyget.

Huvudsaken är ändå att sonen fått sin rymdtröja, gillar den och att jag blev biten av sprundsyflugan och nog måste försöka mig på några sprund till snart. Det måste ju gå att få snyggare… Tror ett turkosrandigt tyg som väntar på mig minnsann ska få ett sprund småningom.

Olikt mig

MailExpressHelaNär sylusten återkom fick jag upp ögonen för Ottobre 1/2012, där finns ju flera intressanta mönster. Ett av dem, som flera andra i syjuntan sytt, är Mail Express. Jag valde att kombinera JNYs medaljongtyg (som skulle bli en helt annan klänning) med prickar från Eurokangas och kantade med matchande mudd. När plagget var klart och jag hängde upp det för fotografering tyckte jag inte det såg ut om om det var sytt av mig. Fint ja, men av mig? Måste vara det allt det cerisefärgade. En nyans som mer och mer smyger sig in i det jag gör, får väl skylla på dottern. Inte för att hon kräver, eller ens aktivt önskar sig, just den färgen, men kanske jag tycker det passar henne och så är det framför allt en rosa nyans jag kommer riktigt bra överens med, i motsats till många andra.MailExpressFicka

Fröken Semilla

FrökenSemillaDen lilla familjesemestern i augusti krävde en ny stickning, så jag började på dotterns kofta i blandade färger av Semilla. Tack vare randgeneratorn jag återupptäckte blev det härligt oregelbundet och det gjorde att jag inte tröttnade på stickningen heller. Tyvärr blev det svårt att få garnet att räcka i slutet, så jag kom lite av mig. Trådarna fäste jag kring nyår, sen tog blockning och fotografering sin tid och nu har koftan äntligen kommit sig hit till bloggen, och framför allt i användning, det är ju det viktigaste!

FrökenSemilla2

 Mönstret är Tant Koftas kofta och garnet BC Garns Semilla DK, därav namnet Fröken Semilla på tröjan. Knapparna har sin egen lilla historia, de är köpta på en marknad av någon lokal snickare och doftar så härligt som bara enträ gör. (Efter en storm i höstas sparade jag en gren av körsbärsträdet som blåste sönder, ska be pappa göra knappar av den.) På tal om Semilla måste jag erkänna att jag har ett lite knepigt förhållande till det garnet. Garnet är ekologiskt, drygt och lagomtjockt och framförallt älskar jag färgerna. En  njutning att sticka med, men buhuu, det noppar ju. Jag fick en härlig samling nystan i olika färger av min syster för ett bra tag sedan och den här tröjan var ett försök att använda upp dem. Förstås gick det som det brukar då befintliga nystan ska gå jämnt ut, de tar slut i förtid och när plagget är klart har man lika mycket, eller mera garn kvar, än när man började.Så nu ska det bli ännu en randig tröja, den här gången ska Semilla blandas med Kauhavan Kangasaittas Panda (som inte tillverkas längre) och lite Drops Karisma, enkom köpt för projektet. Jag måste bara hitta rätt sticka först, den tycks ha försvunnit…

Mera stjärnor

StjärnbyxorHelt oplanerat kom det flera syprojekt med stjärnor på raken. Av JNYs gröna stjärnvelour blev det mjukisbyxor åt både storebror och lillasyster, men jag lade olika mudd och ficktyg för att enkelt skilja dem åt. Det är inte så mycket som skiljer i storlek för tillfället.

Mönstret är Ottobres High Jump från nr 4/2011, en återkommande favorit. Det gäller bara komma ihåg att sy fast fickpåsen i sidosömmen. Ibland kantar jag fickan, ibland blir den vändsydd, det är ju bra man kan variera sig. Åt lillasyster blev det ytterligare två par efter samma mönster, men de har inte fastnat på bild. Det var riktigt roligt att börja sy igen efter en lång stickperiod. Plötsligt blir plaggen färdiga så snabbt, av nån konstig anledning…

Finaste yllehalaren

Stjärnhalare

Alla yllekläder sonen har tycktes bli för små samtidigt, yllebyxorna och tröjan började bli korta och yllehalaren (overallen) passade bättre på lillasyster. Därför blev jag jätteglad när stjärntyget i merino dök upp i nätbutiker och även om han fick knöla kring i sina små handstickade kläder ett tag blev det till slut en yllehalare av stjärnorna.

Mönstret är Ottobres från nr 4/2012 (Jumpsuit), men jag kortade av ärmarna som var överraskande långa och valde också en kortare dragkedja för att den inte skulle skava på smalbenet.Bebisar behöver ju dragkedja ända ner i foten för att det ska vara lätt att klä på, men en 6-åring? Piffade till slut upp det hela med gula muddar och en gul mudd i halsen i stället för huva, och sen plagget blev klart har det varit i användning nästan varje dag.

Restgarnssockor till okänd fot

YlesockorNär en föreläsningsstickninig tog slut i förtid blev det till att snabbt hitta på nåt nytt av vad som fanns hemma och de här sockorna fick sin början. Först tänkte jag att maken skulle få dem, men när jag hörde om Yles insamling fick maken vara utan. Tillsammans med Lions samlar Yle in sockor till barnhems- och skyddshemsbarn, barn som annars tjatar på personalen om handstickade sockor. Allt från babysockor till storlek 45 önskas och än finns det tid att bidra, insamlingen tar slut 28.2.

Fotot är taget förra helgen, sockorna blev klara idag och fastän jag har flera nya projekt i huvudet lockar det ändå att sticka mera restgarnssockor till insamlingen. Fyra små nystan 7 bröder och lite av svärmors garn gick åt till de här sockorna och ett par babysockor skulle jag väl hinna med ännu?

Liten mössa och stor mössa

FabelLanettmössa

Här kommer ett till fynd bland halvfärdigheterna. Förra vintern stickade jag en mössa med öronlappar av de Drops Fabel- och Sandnes Lanett-rester som lämnade efter dotterns kofta. Tycker kombinationen av röd- och grön Fabel är alldeles fantastisk, samma radarpar har jag också använt i sockor och halvvantar. När stickningen var avslutad förblev mössan liggande. Den skulle fodras med tunn fleece, men det har alltså hänt först i höst. Och när det väl var gjort kunde jag konstatera vad jag misstänkte, mössan är för lite. Tror projektet strandade av just den orsaken, jag misstänkte redan i fjol att mössan inte skulle passa. Tyvärr är den inte ändå så liten att dockorna skulle kunna ha den, en ett- eller tvååring skulle nog passa bäst. Om någon är intresserad av mössan är det bara att höra av sig!

En kvarts tröja kvar

I Syjuntan blev jag ju utmanand att få ordning på mina halvfärdigheter och i den röran hittade jag ett färdigt utklippt halsskydd, som levt ett tidigare liv som dampolotröja. Perfekt, precis vad sonen behövde då han inte längre vill använda hjälmmössa under mössor eller cykelhjälmen. Men han släktas på sin mommo, och tycker all ull kliar. Det gröna halvfärdiga halsskyddet var ändå ”så han” att jag inte kunde låta det hindret stå ivägen, därför ansträngde jag mig lite extra och fodrade insidan av polohalsen med bambutrikå. Sedan kantade jag med samma färg. Nu används halsskyddet varje dag och både mor och son är nöjda. (Men usch vad det var svårt att editera bilder med så här mycket rött och grönt.)

På tal om halvfärdighetshögarna, hur behjärtansvärt det än är att få bort dem får nog den utmaningen stiga åt sidan i december. Jag har ännu många saker kvar, men har nog tänkt ge annat än lappade byxknän i julklapp åt nära och kära. Och det är ju tur för dem…