Lilla fina hyllan

Jag fortsätter på samma tema, hemmafix med tidsfördröjning. Det började med någons pyssliga blogg (minns tyvärr inte vilken) och en fin hylla, sen gick det ett tag. Vi åt för ovanlighetens skull chips ur rör och rören hamnade under diskbänken. Där stod de någon månad, innan jag pysslade ihop dem med dottern (mest jag, men hon valde åtminstone papper). Efter att alla klädpinnar som höll ihop skapelsen medan limmet torkade togs bort hamnde hyllan på fönsterbrädet i väntan på att hängas upp, och när den väl hängdes upp flyttade inga saker in i den. Vid det laget var jag var ganska led hela projektet, men när Legoflickorna flyttade in blev det ju ändå så bra, så bra!

Annons

Hemmafixarnas hopp

Vem vill väl inte snabbt och effektivt, med ett leende, åstadkomma de förbättringar hemma man tänkt sig och suktat efter på Pinterest och i bloggar? Jag vill absolut, men min plats är nog inte bland de som tycks klara av just det. Min uppgift är nog istället att inge alla långsamma hemmafixare hopp, för även den långsammaste är nog klar fortare än jag. För tillfället är jag ändå mycket glad över köksstolarna jag målat svart (idén föddes för åtminstone tre år sedan och arbetet har pågått i ett par år) under möbelrestaureringen jag går på. Stolarna är målade med Ottossons färg och jag ville verkligen tycka om den färgen, människor jag sätter stor tilltro till talar så varmt för den, men det var inte enkelt. Sutresultatet är jättebra, men då är det också mycket arbete bakom. Avslutningsvis dessutom ett varv med lack (Tikkurila Kiva), för ytan skulle annars inte ha passat köksstolar i en barnfamilj.

En annan glädjande sak i köket är min egenhändigt fixade familjekalender. Att teckna hör inte till mina favoritsysslor (det finns för talangfulla familjemedlemmar och släktingar för det), men plötsligt blev jag inspirerad av barnens torkade tuschpennor och nu har vi en kalender med unika illustrationer för hela året. Att vi inte kunde ta den i bruk före mitten av februari är smällar man får ta. 

Hooray för SyLan!

Jag är nyss hemkommen från årets första Sy-Lan och är mycket nöjd över dygnet med bästa syjuntan. Bortsett från det härliga sällskapet har jag varit ovanligt produktiv vid symaskinen och fått massor med ny inspiration! Den broderade grytlappen, som levde ett tidigare liv som väst, får sammanfatta det hela. Och även om tanken är att intonationen kan varieras enligt dagsformen finns idag bara uppriktig glädje i uttrycket. Dessutom var det roligt att brodera, jag gör det sällan men blir ofta positivt överraskad (och håller mig till kedjestygn).

Lite av vår jul

Jag gjorde en dörrkrans (första jag någonsin gjort, faktiskt) och stickade en söt liten fågel till den.Paketerade historiens största paket och sen nångång infann sig nån sorts julfrid, som förstås blandas med allt som ändå hör familjeliv till. Nu är jag ledig i ännu en vekca och hoppas på att blogga julklappar jag gjort, före de slappa dagarna är över för den här gången.  

Fantastiskt fyndat

Här har det varit tyst och lugnt ganska länge, men drömmen om en inspirerande blogg med mycket återvinningstänk lever kvar. Och loppisfynd är ju återvinning om något, så här kommer hösten bästa och största fynd. Inspirerade av vänner som kan det här med att fynda på Findit började vi också spana inredning. Nybörjartur kanske, men det fanns två annonser samtidigt med likadana stolar från helt olika ställen! 30 km österut hämtade vi sex stolar med brunt tyg och 100 km norrifrån blev det fyra med grönt tyg. Och de gör sig verkligen väl i vårt vardagsrum! Nu är det snarare bordet som inte matchar, men jag älskar storleken på det. På sikt ska väl alla stolarna få likadant tyg, men tills vidare är vi mycket nöjda så här. När jag fotade stolarna råkade fruktfatet vara välfyllt med matchande frukter och grönsaker, så det fick också komma på bild. Dessutom är det ett av de absoluta favoritfynden någonsin, tillsammans med ett gäng gröna glas kom det hem från ett loppisrace i Malax för några år sedan. Årets jätteäpple, som jag visade tidigare, får också vara med på ett hörn igen. 

Finaste färgerna

Jag har alltid älskat hösten, så ett inlägg med höstbilder från trädgården kan jag inte låta bli. Håll till godo! Och påminn mig gärna om lyckan över två stora lönnar sen när alla löven ska räfsas bort.Största äpplet i år lär nog vara den här bjässen på 350 gram. Jag har spanat på det i nästan en månad, där det hängt och dinglat högt uppe ut mot gatan. Som tur kom jag mig för att ta ner det med äppelhåven innan det föll i asfalten. Tyvärr vet jag ännu inte vad trädet är för sort, men jag vet i alla fall vart jag ska vända mig för att få reda på det. 

Sommarens sista söndag

22 september var det fortfarande sommar, kändes det som. Barnens lekstuga (som väl främst är dotterns, sonen hävdar hans hem är i kojan under en buske) hade äntligen blivit färdig (jo, vi har bott här i 1,5 år) och jag tyckte det var värt en ordentlig inflyttningsfest. Renoveringen går knappt ens i snigelfart, så festligheterna var minst lika mycket för min skull som för barnens. Jag kände verkligen att detta framsteg behövde firas och hoppades det skulle smitta av sig på andra projekt här hemma. Huruvida det blev så låter vi förbli osagt.

Inflyttningsfest blev det i alla fall, med ballonger, kladdkaka och grannbarnen som gäster. De satt på filtar på gräsmattan och idag känns det helt otänkbart när man ser dem i tshirt på bilderna. Och bilder blir det många av för omväxlings skull.Själva lekstugan är fuskrenoverad. Uthuset den finns i skulle behöva en total genomgång, men nu är det inte läge för det. Istället rev jag de gamla skivorna som fanns på väggarna och lade upp tapet med häftpistol. Tidigare har rummet varit ett omklädningsrum till bastun som funnits i rummet bredvid. Den gröna väggen är gamla skorstensmuren och den lilla spisen fick vara kvar som lekkök. Hyllan slängde vi ut ur en skrubb på vinden och den uppfinningsrika flickan har våningssäng åt dockorna på de nedre hyllorna och köksgrejs högst upp. Multifuktionell möbel för compact living.

Såväl tapet som övriga möbler och textilier är från loppis och jag är är riktigt nöjd med hur allt matchar. Ingen ska ändå få för sig att lekstugan speglar hur det ser ut inne hos oss, det är mer principen ”ordning i det lilla – kaos i det stora” som gäller. (Samma princip som gör att jag ordnar mina kläder i skrubben i färgordning.)

Annat trevligt som hände denna kanske sista sommardag var ett grodmöte i trädgården och goda vänner på besök. Och när sommaren tar slut kommer visst julen som nästa?

Washi på jobbet

Oj vad det blir lite bloggat nu när jag jobbar igen. Restgarnsvantarna är på slutrakan i alla fall, så de ses väl snart här, men med renoveringen händer inget. Däremot blev det lite washitejpspyssel på kontoret idag då jag behövde en nyckelring till en skåpnyckel. Det var så roligt att jag inte kunde sluta efter bara en. Men snart måste jag väl köpa någon rulle till så jag kan variera mig, Fia Lotta Janssons snygga kalender hänger i mitt lilla hörn med samma salmiakrutiga tejp. Jag printar en ny varje månad, men har svårt att göra mig av med de föråldrade, de är ju så fina och förgyller verkligen min arbetsplats!

Åtminstone något matchar

Vårt kök ser verkligen inte ur som vi skulle vilja, men det är väl lika bra tills vi vet vad vi riktigt vill. Just nu är det för mycket av de mörka köksskåpen med fula knoppar, för mycket dåligt uppsatt 80-talstapet och en vägg utan tapet men med klister. Därtill en trist och oftast smutsig plastmatta och 70-talstypiska skivor i taket. Drömmen är en köksinredning i 50-talsstil att matcha huset med, men tills vidare får vi nöja oss med att ytrenovera det vi har och då är det ju en liten tröst att kryddburkarna jag hittade på loppis åtminstone matchar köksskåpen. Nu när jag har lekt med syrrans dymo-apparat behöver vi inte heller chansa på vilken krydda som finns i vilken burk och kaoset på kryddhyllan kanske minskar.

Skäl att fira

Ibland känns det som man har mer att glädja sig över än annars och idag vill jag vifta lite med små washitejp-vimplar för bloggen och renoveringen. Förutsättningarna för att ha en aktiv och snygg blogg har avsevärt förbättrats för min del och det ska jag fira med en temavecka för dottern från och med imorgon. Ett annat glädjeämne är att renoveringen av wcn mellan köket och vardagsrummet äntligen kommit igång. Förmiddagen har jag ägnat åt att skura smuts från de senaste årtiondena (även om rummet förstås städats regelbundet) och åt att lossa golvlister och förbereda lite målande. I vardagsrummet står de nya badrumsmöblerna och väntar och förhoppningsvis har vi snart också en ny wcstol. Om nån vecka ska det väl gå att säga att en av tre wcn är färdigrenoverad, hipp hurra!