Mitt i smällkalla midvintern hade jag ett tillfälligt kontorsjobb, beläget i ett gammalt stenhus med dragiga fönster. Jag insåg snabbt att det nu var dags att göra handledsvärmare, något jag länge tänkt med inte kännt tillräckligt stort behov av för att det skulle bli av. Resultatet blev orange krokade handledsvärmare, gjorda i ullgarn med enkel krokning, eller tunisisk virkning som det också kallas. En fascinerande teknik som ger en mycket vacker yta, även om det kanske inte är den ultimata tekniken för handledsvärmare. Resultatet är nämligen mycket stummare än virkat eller stickat och min rastlöshet gjore att jag bara gjorde de här precis så stora som de måste vara. Med några varv till skulle de vara enklare att få på och av, men nu vet jag ju det till nästa gång.
Jag gjorde en rektangel, tillräckligt bred för att gå över bredaste delen av handen och så lång som jag ville ha den. Sen sydde jag ihop i sidan, men lämnade ett hål för tummen. Mycket enkelt, och en beskrivning som passar såväl stickat och virkat som tyg. Och handledsvärmarna kom väl till användning, både fingrarna och hela jag blev mycket varmare. Nu klarar jag mig nog om jag får det nya arbetsavtal till samma arbetsplats som jag hoppas på.
Verkligen snygg!!! Tekniken var också fin, undrar just hur man ”krokar”…?