Sjöman Öman

Får jag presentera en saltstänkt gubbe; Sjöman Öman! Han härstammar från boken Från Alfred Apa till Sjöman Öman (Lars och Gunilla Johanson 1970), som jag hittade på loppis i våras. Till först missade jag underrubriken, så jag trodde det var en ABC-bok, men när jag började bläddra visade det sig vara en bok med handdockor. Ett mycket charmigt verk och vid lämpligt tillfälle skulle jag vilja sy bland andra Klara Ko, Greger Groda och Lilly Lamm.

Samma helg som jag köpte boken var sonen sjuk och han tycker (åtminstone ibland) om att vara med när jag syr, så på beställning sydde jag Sjöman Öman. Något roligt  måste man ju hitta på, men efter att Sjöman Öman blev klar har ingen varit speciellt intresserad av honom, stackars gubbe. Han är sydd enligt mönster i boken och med tyger ur mina lager. Enfärgad röd trikå baktill på tröjan och randigt fram, båda tygerna härstammar från loppis. Huvud och händer av linnerestbitar, skägg, ögonbryn och hår av filt. Filt ska dock uteslutas på eventuella efterföljare, när det är klippt upp till smala remsor lossnar det lätt och äts eventuellt upp av små barn (läs: min dotter). Tyckte förresten sättet att göra håret på var smart, helt enligt bokens författare. En långsmal remsa viks på mitten och klipps upp i vinkel mot den vikta kanten. Sedan sys biten fast, fortfarande dubbelvikt. Så här gjordes håret och skägget, medan ögonbrynen var för små för det. Förundrades över hur författarna fått allt att rymas i Sjöman Ömans ansikte, men å andra sidan är det typiskt för äldre handarbetsböcker att inte vara lika exakta som nyare. Beskrivningarna är vagare och mönstren mindre exakta, troligen för att sömnad var mer allmän kunskap förr.